Hur gör man anspråk på psykiskt familjevåld?

Hur du mår dagligen är också ett annat sätt att förstå om du lider av psykiskt våld
Hur du mår dagligen är också ett annat sätt att förstå om du lider av psykiskt våld.

Våld drabbar tyvärr många familjer, och våld i hemmet inkluderar mer än fysiskt våld. Psykologiskt våld i familjen är lika allvarligt och det kan ta många former: hot, hot, förföljelse och ständig förnedring. Om det psykologiska våldet är särskilt allvarligt kan offret stämma för avsiktlig tillförsel av känslomässig nöd i domstol och få ersättning. Om du misstänker att ett barn utsätts för emotionellt övergrepp, kontakta närmaste barnskyddstjänst och rapportera missbruket.

Metod 1 av 4: anmäla våldet till polisen

  1. 1
    Få hjälp om du är i omedelbar fara. Ibland kan känslomässiga och psykologiska övergrepp eskalera till fysiskt våld. Om du känner att ditt liv hotas, bör du omedelbart söka hjälp. Du kan ringa din räddningstjänst eller en hjälplinje för våld i hemmet.
    • I Europa kan du ringa 911 eller ringa National Domestic Violence Hotline på 1-800-799-7233.
    • I Storbritannien kan du ringa antingen 999 för att rapportera en nödsituation eller kontakta kvinnors hjälp på 0808 2000 247 (om du är kvinna).
    • I Australien kan du ringa 000 eller 112 på en mobiltelefon.
    • I Kanada eller USA ska du ringa 911.
  2. 2
    Ring polisen. Efter ett våld i hemmet bör du ringa polisen. När du är säker, ring och rapportera vad som hände. Polisen kommer att ställa frågor för att avslöja omfattningen av våldet. Svara på frågorna så bra du kan.
    • Tyvärr är emotionellt och psykiskt våld i allmänhet inte brott, och polisen kommer inte att åtala det. Men om det psykologiska våldet kombinerades med till och med minimalt fysiskt våld, som att slå dig eller låsa dig i ett rum, kan polisen åtala.
    • Dessutom, om familjemedlemmar undanhåller nödvändig mat eller medicin från ett barn eller en äldre, kan det psykiska övergreppet också åtalas.
  3. 3
    Skriv ett skriftligt uttalande. Polisen vill antagligen att du skriver under ett uttalande som vittnar om vad som hände. Du kommer att skriva ut ditt uttalande och sedan underteckna det inför polisen. Du bör ha en vän eller familjemedlem med dig till polisstationen för support om det behövs.
  4. 4
    Hjälp i utredningen. Om staten vill åtala din familjemedlem för våld i hemmet bör du hjälpa till med utredningen. Ditt vittnesbörd kommer att vara avgörande för att du får en övertygelse och tvingar övergreppen att förstå hur allvarlig hans eller hennes uppförande är.
    Generellt kan du stämma för psykiskt familjevåld genom att hävda avsiktlig tillförsel av emotionell nöd
    Generellt kan du stämma för psykiskt familjevåld genom att hävda avsiktlig tillförsel av emotionell nöd.
  5. 5
    Sök vid behov ett besöksförbud. Ett besöksförbud är ett rättsligt kommando som talar om förövaren att inte komma nära dig. Det kan också finnas andra begränsningar, som att tvinga övergrepparen att flytta hemifrån, att söka rådgivning eller behandling av droger och att vända på eventuella skjutvapen de äger. Om överträdaren bryter mot besöksförbudet kan de arresteras och sättas i fängelse för förakt.
    • Åklagaren kan begära ett besöksförbud för dig som en del av ett brottmål. Om din familjemedlem arresteras för våldet, kan domaren göra ett besöksförbud som ett villkor för att släppa personen på band.
    • Du kan behöva söka ett besöksförbud på egen hand. Till exempel kanske polisen inte ingriper eller arresterar din familjemedlem. I den här situationen måste du ansöka om ett civilförbud.

Metod 2 av 4: väcka en rättegång

  1. 1
    Dokumentera våldet. Om du väcker talan är bevisen kritisk. Du kommer att behöva bevisa för en domare eller jury att din familjemedlem engagerade sig i upprörande och extrem uppförande. Följande skulle vara till hjälp för att få:
    • Polisrapporter. Förhoppningsvis har du anmält polisen om det hotande beteendet. Polisrapporter kan fungera som bevis på vad som hände.
    • Vittnesbörd. Såg någon din make eller annan familjemedlem förfölja eller hota dig? Om så är fallet, få personens namn och kontaktinformation. Han eller hon kan tjäna som vittne.
    • Dina egna minnen. Sätt dig ner och skriv ut dina minnen om det hotfulla beteendet. Var så detaljerad som möjligt, inklusive datum, tid och plats för terrorism eller förföljelse.
  2. 2
    Bevara bevis på dina skador. Det våld kan ha lämnat dig känslan hjälplös och saknar kontroll. Men genom att stämma din missbrukare kan du ta tillbaka kontrollen och få ersättning för de skador du har lidit. Generellt kan du få ersättning för följande:
    • Sjukvårdskostnader. Om våldet fick dig att söka medicinsk eller terapeutisk behandling kan du få ersättning. Håll på alla räkningar så att du kan bevisa hur mycket du spenderade.
    • Förlorade löner. Ibland kan psykiskt familjevåld leda till att offren saknar arbete och därmed förlorar pengar. Dokumentera hur mycket du tjänade genom att spara lönestubbar eller ditt W-2-formulär.
    • Smärta och lidande. Du kan kompenseras för den psykologiska smärtan du har fått. För att bevisa detta lidande, föra en dagbok där du skriver ner missbruket och dess effekter på ditt välbefinnande. Du kanske också kan få din terapeut att vittna om den emotionella skada missbruket har orsakat.
  3. 3
    Träffa en advokat. Generellt kan du stämma för psykiskt familjevåld genom att hävda avsiktlig tillförsel av emotionell nöd. Men i vissa stater kan familjemedlemmar inte stämma varandra, även om de kan göra ett undantag för avsiktligt våld. För att ta reda på om du kan stämma bör du boka ett samråd med en advokat.
    • Du kan hitta en kvalificerad advokat genom att kontakta din lokala eller statliga advokatförening och be om remiss.
    • Vid samrådet, beskriv din situation. Advokaten hjälper dig att förstå om det är realistiskt att föra en rättegång.
    • Du behöver inte anställa advokaten för att representera dig, även om du bör tänka på det om du känner dig överväldigad.
  4. 4
    Analysera om du ska stämma. Om din familjemedlem inte rörde dig, kan du i allmänhet väcka talan om avsiktlig påförande av känslomässig nöd (IIED). Tyvärr kan du inte göra något IIED-krav för någon form av stötande uppförande. Istället måste uppförandet vara verkligt förkastligt.
    • Analysera det psykologiska våldet du har lidit och försök att titta på det objektivt. Det här kan vara svårt. Du bör dock fråga dig själv om en rimlig person skulle tycka att det psykologiska missbruket är extremt och upprörande.
    • Generellt kan du väcka talan om avsiktlig tillförsel av känslomässig nöd om familjemedlemmen förföljde, terroriserade eller hotade dig.
    • Kom ihåg att om missbrukaren rörde dig - till och med lite - så kommer du att få ett mycket starkare fall. Om du slogs, sparkas, slås eller utsätts för sexuella övergrepp kan du väcka talan om batteri såväl som för IIED.
  5. 5
    Sök en skilsmässa från en kränkande make. Innan du kan stämma i domstol för dina skador kan du behöva skiljas. När du stämmer för skador i domstol stämmer du för ersättning för pengar. Du och din make kan dock ha tillgångar gemensamt. I det här fallet kan det vara svårt för en domstol att ge dig pengar du äger tillsammans med din make.
    • Generellt sett behöver skilsmässan inte slutföras innan du kan stämma. Istället läggs alla domar som du får i din stämning till din skilsmässa.
    Om staten vill åtala din familjemedlem för våld i hemmet bör du hjälpa till med utredningen
    Om staten vill åtala din familjemedlem för våld i hemmet bör du hjälpa till med utredningen.
  6. 6
    Utarbeta ett klagomål. Du väcker talan genom att lämna in ett "klagomål" i domstol. I det här dokumentet identifierar du både dig själv ("käranden") och den familjemedlem du stämmer ("svaranden"). Du ger också grundläggande faktabakgrund och ställer krav på ersättning.
    • Många domstolar har nu tryckt "fyll i tomma" klagomålsformulär som du kan fylla i. Kontrollera med domstolstjänstemannen om någon finns tillgänglig.
  7. 7
    Lämna in klagomålet. Gör flera kopior av det ifyllda klagomålet och ta kopiorna tillsammans med originalet till domstolen. Be kontoristen att arkivera originalet och stämpla dina kopior med ansökningsdatumet.
    • Du kommer antagligen att behöva betala en ansökningsavgift, som ska variera beroende på domstol. Fråga domstolstjänstemannen om avgiftsbeloppet och godtagbara betalningsmetoder.
    • Om du inte har råd med avgiften, fyll i ett formulär för avgiftsavstående.
  8. 8
    Ge familjemedlemmet meddelande om din rättegång. För att meddela dig måste du leverera en kopia av ditt klagomål och en "kallelse", som du får från domstolstjänstemannen. Du kan inte leverera själv. Generellt kan du meddela meddelanden på följande sätt:
    • Hyr en privat processserver för att göra handleverans. Du hittar processervrar i din telefonbok eller på Internet. De tar vanligtvis 34€-75€ per tjänst.
    • Betala sheriffen för att göra leverans. Du kan ordna service med din domstolstjänsteman.
    • Låt någon 18 år eller äldre som inte är associerad med ärendet göra handleverans till svaranden. Du kan till exempel be en vän att göra service.
  9. 9
    Läs familjemedlemmens svar. Efter att ha mottagit ditt klagomål har svaranden en begränsad tid för att lämna in ett svar. Vanligtvis kommer de att lämna in ett "svar". Du bör ha en kopiahand levererad till dig. Ta dig tid att läsa det noggrant.
    • Kontrollera vilket försvar svaranden har gjort. De kan till exempel hävda att du väntade för länge på att stämma eller att din statliga lag hindrar dig från att stämma en familjemedlem.
    • Alternativt kunde svaranden förneka alla dina anklagelser.
  10. 10
    Överväg att bosätta dig utanför domstolen. Rättegångar med familjemedlemmar är särskilt känslomässiga. Av denna anledning bör du tänka på att lösa målet utanför domstol. Att lösa ärendet kommer att ge avslut men också viss ersättning, eftersom svaranden vanligtvis måste betala lite pengar för att lösa.
    • Om du inte har en advokat kan medling vara till hjälp. Vid medling möter båda parter en neutral tredje part, "medlaren". De är skickliga på att få båda sidor att lyssna på varandra och komma överens om ett avtal som fungerar för dem båda. Du och din familjemedlem skulle dela kostnaden för medlaren, som vanligtvis tar ut 52€-400€ i timmen.
    • Känn dig inte pressad att bosätta dig. Du kan till exempel frukta fortsatt våld om du måste träffa den tilltalade personligen. Du kan också ha ett besöksförbud mot den andra personen. I dessa situationer är medling förmodligen inte rätt för dig.
  11. 11
    Fortsätt med din stämning. Rättegångar kan ta lång tid, över ett år eller längre, beroende på dina omständigheter. Den typiska stämningen innefattar följande steg:
    • Upptäckt. Under detta skede försöker advokaterna samla så mycket bevis som möjligt genom att ställa frågor till varje sida och begära dokument. Du kan behöva ge en "deposition", som kommer att innebära att du svarar på en advokats frågor under ed på en advokatkontor.
    • Förhandlingar och konferenser. Det kommer att finnas många konferenser när du förbereder dig för rättegången. Du kan behöva träffas för att komma överens om vissa frågor eller för att diskutera om vissa bevis ska godkännas.
    • Rättegång. Om du begär en jury väljer du juryn först. Som den som väcker talan kommer du att presentera dina vittnen först och svarandens advokat kan korsförhöra dem. När du har lagt fram ditt ärende kan svaranden presentera vittnen och din advokat kan förhöra dem. När varje advokat har gjort ett avslutande argument avger juryn dom.
Om familjemedlemmar undanhåller nödvändig mat eller medicin från ett barn eller en äldre
Dessutom, om familjemedlemmar undanhåller nödvändig mat eller medicin från ett barn eller en äldre, kan det psykiska övergreppet också åtalas.

Metod 3 av 4: rapportering av våld till barnskyddstjänster

  1. 1
    Hitta numret för skydd av barn. Om du ser att ett barn utsätts för våldsutsatt bör du rapportera övergreppet till Child Protective Services (CPS). Du hittar numret genom att titta i telefonboken eller online.
    • Du kan också ringa Child Help Europe på 1-800-422-4453.
    • Webbplatsen för barnskydd har också en lista över statliga nummer som du kan ringa.
  2. 2
    Kontrollera om du är en "mandatreporter. " I Europa (och i vissa andra nationer) är vissa personer skyldiga att rapportera misstänkt barnmisshandel till CPS. I allmänhet måste du rapportera baserat på ditt jobb, även om vissa stater kräver att alla personer som misstänker övergrepp mot barn ska rapportera. Kontrollera din medarbetarhandbok för att se om du är en reporter. Vanliga uppdragsgivare inkluderar:
    • lärare, rektorer och annan skolpersonal
    • socialarbetare
    • läkare, sjuksköterskor och andra vårdpersonal
    • barnomsorgsleverantörer
    • psykologer, inklusive terapeuter och rådgivare
    • brottsbekämpande tjänstemän
  3. 3
    Bestäm om du ska rapportera anonymt. Allmänhetens medlemmar har i allmänhet möjlighet att rapportera misstänkt försummelse eller missbruk anonymt. Du bör dock överväga att ange ditt namn. Om du inte anger ditt namn kan CPS inte följa upp och kan inte ringa dig för att vittna i domstol om ett förfarande väcks mot den kränkande familjemedlemmen.
  4. 4
    Ring CPS. Du kommer att få en rad frågor när du ringer. Svara på frågorna efter bästa förmåga. Till exempel kommer du troligen att bli ombedd att få en del eller hela följande information:
    • Ditt förhållande till barnet.
    • Barnets namn, ålder och adress.
    • Identiteten på den misstänkta övergriparen.
    • Namn och kontaktinformation för barnets föräldrar.
    • Barnets nuvarande plats och säkerhet.
    • Identiteter och kontaktinformation för alla vittnen.
    • Oavsett om du är medveten om tidigare missbruk eller försummelse.
    • Den typ av psykologiskt våld som misstänks.
  5. 5
    Fyll i ett formulär om du är reporter. Uppdragsgivare bör först rapportera via telefon och sedan följa upp med önskat formulär. CPS ska ge dig ett formulär. Generellt sett måste du fylla i formuläret inom en viss tid efter att du har ringt och rapporterat dina misstankar.

Metod 4 av 4: identifiering av psykiskt våld i familjen

  1. 1
    Identifiera förringande beteende. Din familjemedlem kan missbruka dig känslomässigt genom att ständigt sätta dig ner. Även om inte all kritik är missbruk bör du vara uppmärksam på följande beteenden, vilket är tecken på psykiskt våld:
    • Din familjemedlem förnedrar dig så illa att du är rädd att andra kommer att se det.
    • Din familjemedlem förödmjukar dig eller skriker åt dig.
    • Du kritiseras ständigt och läggs ner.
    • Din familjemedlem skyller på dig för sitt eget kränkande uppförande.
    • Du behandlas som egendom och inte som din egen person.
    Metod 4 av 4: identifiera psykiskt familjevåld
    Metod 4 av 4: identifiera psykiskt familjevåld.
  2. 2
    Var uppmärksam på dina tankar och känslor. Hur du mår dagligen är också ett annat sätt att förstå om du lider av psykiskt våld. Observera till exempel följande:
    • Du är rädd för denna familjemedlem för det mesta.
    • Du försöker undvika att prata om vissa ämnen så att du inte ilska honom eller henne.
    • Du känner dig bedövad och hjälplös.
    • Du tycker att du förtjänar det psykologiska övergreppet.
    • Du börjar undra om du kanske är galen.
  3. 3
    Observera våldsamma hot. Detta är den lättast identifierbara formen av psykiskt våld. Även om din familjemedlem kanske inte rör dig, hotar han eller hon att. Förlorar kontrollen, de exploderar av ilska. Var uppmärksam på följande former av våldsamma hot:
    • Din familjemedlem hotar att skada dig eller döda dig.
    • Din familjemedlem hotar att döda sig själv om du lämnar.
    • De förstör dina tillhörigheter.
    • De begår faktiskt våld, inklusive sexuellt våld som våldtäkt.
  4. 4
    Identifiera kontrollerande beteende. Ett behov av att kontrollera en annan person är ett tecken på psykiskt våld. Du bör notera om en familjemedlem visar någon av dessa egenskaper:
    • De är alltför avundsjuka.
    • De försöker begränsa dina rörelser och vart du kan åka. (Detta kan inkludera införande av så många regler att det är lättare att bara stanna hemma.)
    • Din familjemedlem försöker hindra dig från att träffa vänner eller annan familj.
    • Du har begränsad tillgång till pengar, telefon eller bil.
    • Din familjemedlem kontrollerar dig ständigt och blir arg om du inte svarar.
Ansvarsfriskrivning Innehållet i denna artikel är för din allmänna information och är inte avsedd att ersätta professionell lag eller finansiell rådgivning. Det är inte heller avsett att lita på av användare när de fattar några investeringsbeslut.
Relaterade artiklar
  1. Hur hjälper jag en vän med en våldsam make?
  2. Hur man behandlar misshandlad persons syndrom?
  3. Hur skriver jag en förklaring?
  4. Hur får man en polisanmälan?
  5. Hur upptäcker jag falska DVD-skivor?
  6. Hur förbereder man en fullmakt?
FacebookTwitterInstagramPinterestLinkedInGoogle+YoutubeRedditDribbbleBehanceGithubCodePenWhatsappEmail